Fossila bränslen ibland oss

I marken, luften och i haven finns det många olika ämnen, både grundämnen som magnesium eller mer komplexa, sammansatta molekyler som vatten eller metan. Ett annat ämne som finns är ju förstås också priorin som är ett ämne med intressanta egenskaper. Men ämnet för dagen, eller ämnena rättare sagt, är varken vatten, magnesium eller priorin. Däremot blir det kanske så att metan får anses räknas in bland de ämnen som ingår i ämnet för dagens lektion och artikel. Det handlar om fossila bränslen, och metan är ett exempel på ett fossilt bränsle.

Vad är egentligen ett fossilt bränsle? Jo, fossila bränslen är den typ av ämnen som ofta finns lagrade långt under jorden i form av kol, olja eller gaser. Det finns olika sorter, som till exempel stenkol och brunkol. Låt oss dock vara tydliga med att grundämnet kol som har plats nummer sex i det periodiska systemet INTE är samma sak som stenkol eller brunkol, för grundämnet kol är ju en atom som finns i bland annat metan. Metan är en molekyl som innehåller en kolatom och fyra väteatomer och skrivs därför CH4. En kolmolekyl kan alltså binda till sig hela fyra andra ämnen vilket är mycket jämfört med många andra ämnen. Metan är det första av de så kallade kolvätena och det finns många andra olika sorter som innehåller både flera kolatomer och flera väteatomer. De olika kolvätena som finns har hamnat i turordning med deras kemiska formel efter.

Metan CH4

Etan C2H6

Propan C3H8

Butan C4H10

Pentan C5H12

Hexan C6H14

Heptan C7H16

Kanske anas ett visst mönster och det stämmer att ett sådant finns. De olika kolvätena är nämligen så pass finurliga att de följer ett mönster. Kolet binder till två andra kolatomer i en kedja av kolatomer och två väteatomer på ”utsidan”, vilket gör att kolkedjan kan likna en söt liten tusenfoting om man tittar på den och beundrar dess form. Men de yttersta kolatomerna har ju inte en kolatom på utsidan eftersom de sitter i ändarna. Så de binder endast till en kolatom på insidan av sig själva, och binder därför alltså till tre väteatomer. Därför blir det två ”extra” väteatomer utöver att det går två väteatomer på varje kolatom. Det hela kan skrivas med en slags formel där antalet väteatomer är lika med antalet kolatomer gånger två, plus två.

Det finns även andra mer avancerade slags kolväten som bildar fossila bränslen som man kan pumpa upp eller utvinna ur marken. Ibland kan det till exempel finnas en så kallad hydroxidgrupp på en av kolatomerna, som i metanol eller etanol, vilket i så fall blir en form av alkohol. Det vi med vardagligt snick-snack kallar för alkohol är den specifika alkoholen etanol, som skrivs C2H5OH. I alkoholer binder en av kolatomerna till en OH-grupp eller hydroxidgrupp som de kallas. Men det finns förutom just etanol även andra alkoholer, som exempelvis butanol, C4H9OH.

Fossila bränslen används till många saker, bland annat givetvis som bränsle till snabba bilar från Subaru eller andra bilföretag.

Kemisk jämvikt

Equilibrium, kemisk jämnvikt är en kemisk benämning till när en kemisk reaktion uppnår ett tillstånd där två motstående reaktioner sker med samma reaktionshastighet. När de två motstående reaktioner sker lika snabbt ger det en illusion om att det inget sker någonting alls. Detta beror på att den framåtskridande och den bakåtskridande reaktionen är lika vilket resulterar med att koncentrationerna av reaktanterna och produkterna är konstanta. När den kemiska jämvikten är uppnåd sker inga förändringar i proportionen, dock ska det inte misstolkas som att det inte sker någon reaktion alls efter att jämvikt uppnåtts.

Det sker hela tiden massa reaktioner åt olika håll med samma reaktionshastighet. För att mäta en sådan reaktion behövs olika utrustningar som bland annat bägare och pH-mättare för att ta sig vidare i uträkningen. En viktig faktor som man också måste ta hänsyn till är temperatur efter jämviktskontanten varierar beroende på vad temperaturen är. Olika utrustningar och böcker för att lära sig mer om kemins värd finns att köpa vid internet och med www.kampanjjakt.se kan du köpa det du behöver med utmärkta rabatter. Det finns även andra bra rabatter för olika klädersiter och sko butiker online.

Olika kemiska material

jämviktskonstanten är en specifik konstant för varje enskild reaktion vid en specifik temperatur, om energi tillförs i form av värm kommer jämviktskonstanten att ändra på sig. Vikten av denna kunskap är mycket viktig och användnings områdena är många, främst inom industrin. Ett exempel på var kunskaper om kemins jämvikt varit ledande är Haver-Bosch-metoden. Metoden går ut på att framställa den störas mängden ammoniak genom att låta vätgas och kvävgas.

Kemi i skolan

Redan tidigt i lågstadiet får barn lära sig om naturvetenskap som inkluderar kemi, biologi och fysik. Senare i högstadiet delas ämnena upp till var sin beståndsdel för att kunna gå allt djupare in i ämnet. I kemi lektionerna får man till en början lära sig om den periodiska systemet, grundämnenas egenskaper och användningsområden. Inte förrän man går i tvåan i gymnasiet, eventuellt trean, börjar man lära sig om kemisk jämvikter i skolan. Det är en kurs som många tycker är interessant.

Kemi i skolan

Kursen Kemi 2 innehåller inte bara kemins jämvikt utan mycket annat också. Den innehåller fakta om syror och baser, biomolekyler, biokemi, organiska molekylers struktur och funktion samt mer och djupare kunskaper om organiska reaktioner. För alla högstadie elever som är nyfikna och vill första kemins vetenskap rekommenderar jag att ni väljer naturkunskaplinjen.

Sammanfattningsvis är det lämpligt att återigen upplysa om att kemins jämvikt innebär och det sker lika många motstående reaktioner åt gången vilket gör så att det ser ut som att det inte sker någonting alls. Reaktionshastigheten är konstant och med hjälp av temperaturen är det möjligt att räkna ut jämviktskonstanten. Denna kunskap är inte svår att besitta, kemisk jämvikt är en del av kemin på gymnasienivå, man kan därför förstå att det inte är allt för svårt. Kunskapen kring denna ämne är mycket viktiga och är centrala för många industriella områden.