Fossila bränslen ibland oss

I marken, luften och i haven finns det många olika ämnen, både grundämnen som magnesium eller mer komplexa, sammansatta molekyler som vatten eller metan. Ett annat ämne som finns är ju förstås också priorin som är ett ämne med intressanta egenskaper. Men ämnet för dagen, eller ämnena rättare sagt, är varken vatten, magnesium eller priorin. Däremot blir det kanske så att metan får anses räknas in bland de ämnen som ingår i ämnet för dagens lektion och artikel. Det handlar om fossila bränslen, och metan är ett exempel på ett fossilt bränsle.

Vad är egentligen ett fossilt bränsle? Jo, fossila bränslen är den typ av ämnen som ofta finns lagrade långt under jorden i form av kol, olja eller gaser. Det finns olika sorter, som till exempel stenkol och brunkol. Låt oss dock vara tydliga med att grundämnet kol som har plats nummer sex i det periodiska systemet INTE är samma sak som stenkol eller brunkol, för grundämnet kol är ju en atom som finns i bland annat metan. Metan är en molekyl som innehåller en kolatom och fyra väteatomer och skrivs därför CH4. En kolmolekyl kan alltså binda till sig hela fyra andra ämnen vilket är mycket jämfört med många andra ämnen. Metan är det första av de så kallade kolvätena och det finns många andra olika sorter som innehåller både flera kolatomer och flera väteatomer. De olika kolvätena som finns har hamnat i turordning med deras kemiska formel efter.

Metan CH4

Etan C2H6

Propan C3H8

Butan C4H10

Pentan C5H12

Hexan C6H14

Heptan C7H16

Kanske anas ett visst mönster och det stämmer att ett sådant finns. De olika kolvätena är nämligen så pass finurliga att de följer ett mönster. Kolet binder till två andra kolatomer i en kedja av kolatomer och två väteatomer på ”utsidan”, vilket gör att kolkedjan kan likna en söt liten tusenfoting om man tittar på den och beundrar dess form. Men de yttersta kolatomerna har ju inte en kolatom på utsidan eftersom de sitter i ändarna. Så de binder endast till en kolatom på insidan av sig själva, och binder därför alltså till tre väteatomer. Därför blir det två ”extra” väteatomer utöver att det går två väteatomer på varje kolatom. Det hela kan skrivas med en slags formel där antalet väteatomer är lika med antalet kolatomer gånger två, plus två.

Det finns även andra mer avancerade slags kolväten som bildar fossila bränslen som man kan pumpa upp eller utvinna ur marken. Ibland kan det till exempel finnas en så kallad hydroxidgrupp på en av kolatomerna, som i metanol eller etanol, vilket i så fall blir en form av alkohol. Det vi med vardagligt snick-snack kallar för alkohol är den specifika alkoholen etanol, som skrivs C2H5OH. I alkoholer binder en av kolatomerna till en OH-grupp eller hydroxidgrupp som de kallas. Men det finns förutom just etanol även andra alkoholer, som exempelvis butanol, C4H9OH.

Fossila bränslen används till många saker, bland annat givetvis som bränsle till snabba bilar från Subaru eller andra bilföretag.