Kemi inom medicinsk diagnostik

Kemin spelar en viktig roll inom medicin och sjukvård, inte minst inom diagnostiken. Varje gång man lämnar ett prov hos läkaren, till exempel ett blodprov eller ett urinprov, så används ju kemi för att analysera proverna och komma fram till ett resultat som bistår läkaren i sin diagnos.

De som utför dessa kemiska analyser är oftast så kallade biomedicinska analytiker. Detta är ett legitimerat yrke i Sverige sedan 2001, och kräver en tre år lång utbildning på universitet eller högskola. En biomedicinsk analytiker kan jobba både på kliniska laboratorier och med forskning, och har kunskaper inom bland annat kemi, immunologi, mikrobiologi, patologi och molekylärbiologi.

Nackdelen för gemene man med att ens prover måste skickas till ett laboratorium för att analyseras av biomedicinska analytiker är att den totala tidsperioden från att man uppsöker läkare för första gången tills att man får ett svar kan vara lång, eftersom man utöver att vänta på provsvaren oftast även måste vänta på att få en tid hos läkaren eller en tid på ett labb för att ta proverna. Om man vill korta ner väntetiden genom att i alla fall kunna göra det första läkarbesöket snabbt, ska man gå in på Minutkliniken.se. Där kan man läsa mer om hur det fungerar på Minutkliniken, där man kan få träffa en läkare på en drop in-tid.

Molekyl och jon

Molekyl

En så kallad molekylstruktur visar bindningen i en atom och vad som är de relativa atompositionerna som finns hos atomerna inne i en molekyl. Den är oftast bestående av atomer som är bundna ihop med varandra med så kallade kovalenta bindningar och på ett slags sätt som gör att strukturen är neutral elektriskt, och inte som joner till exempel som är motsatsen, dessutom så att valenselektronerna är förknippade med andra sorts elektroner inne i antingen fria elektronpar eller i andra bindningar. Om man tar geometrin vid en molekyl så är det vikt, detta namnges på sättet den molekylära geometrin är. Om geometrin hos en viss molekyl enbart har några få atomen så blir de ofta triviala, men har molekylen många så kan dess kemiska natur bli helt avgörande.

Jon

En så kallad laddad partikel kallas för jon och en molekyl eller en atom som upptagit eller förlorat en eller rent av flera elektroner är en jon. Katjoner som är laddade positivt och anjoner som är laddade negativt kan ofta bilda en slags kristallstruktur utav salter som är neutrala.