Hår- och hudvårdsprodukter framställs genom kemi

All form av hud- och hårvård är kemi. Exempelvis måste en ansiktskräm som består av vatten och fett emulgeras och på ett eller annat sätt konserveras. Detta gäller alla hår- och hudvårdsprodukter oavsett om de är ekologiska eller inte. Det finns bättre och sämre hår- och hudvårdsprodukter på marknaden och vad som är bra beror på dig och din hudtyp. Det gäller att prova dig fram för att hitta de bästa produkterna för just dig. Ett tips är att kolla in davines som har revolutionerat världen med sina kvalitetsprodukter för håret. Davines har olika serier med hårvårdsprodukter som är framtagna med olika syften.

Davines såg dagens ljus i ett forskningslaboratorium

Hårvårdsmärket Davines är grundat av familjen Bolatti i Italien. Davines skapades i ett forskningslabaratorium och den första serien av hårvårdsprodukter producerades för salonger. 1996 utökade Davines sitt sortiment med hudvård framtagen för exklusiv spaverksamhet. Davines jobbar ständigt med att komma med nya koncept och produkter som utmanar normen kring vad skönhet är. Hårvårdsprodukterna är producerade med stor omtanke och respekt för människor och miljön, de arbetar i symbios med naturen. I Davines produkter finns det en hög nivå av naturliga ingredienser.

Kosmetiska produkter måste följa regelverket

För att ta fram bra hår- och hudvårdsprodukter behöver råvaror väljas ut och sedan processas för att få fram de bästa egenskaperna. Varför kemi är en sådan stor del av framställningen och en förutsättning är för att kunna blanda ihop olika råvaror och ingredienser på ett bra sätt. Om du testar att blanda ihop olja och vatten kommer du att upptäcka att de inte går att blanda. Därför behövs kemi. Alla typer av kosmetiska produkter är en form av kemiska produkter. Kosmetiska produkter omfattas av en rad lagstiftningar och regler för hur de får framställas. Reglerna och lagarna finns till för att tillverkare inte ska kunna sälja produkter som innehåller förbjudna och farliga ämnen.

Kemin är grunden för framställning av nya produkter

Genom kemi har fler naturliga och ekologiska produkter kunnat se dagens ljus. Med hjälp av kemi har även flertalet produkter kunnat tas fram för att lindra diverse hudåkommor. En kemist tar i laboratoriemiljö fram olika lösningar för att kunna lindra diverse problem, men även för att kunna tillverka produkter som fyller olika behov. En kemist kan med hjälp av sin kunskap inom kemi utveckla produkter och ta fram aktiva ingredienser som kan bidra till exempelvis en bättre hudstruktur. Med kemi går det att åstadkomma massor.


Om fluor – grundämnet som stärker dina tänder

Fluor är kanske ett av de grundämnen människan pratar allra mest om i sitt vardagsliv. Fluorskölj, fluortandkräm, fluortuggummi, fluortant… Tänderna och deras behov av fluor är verkligen en outsinlig källa till sorg och glädje. Snygga tänder gör ju alla glada, men det gäller att sköta dem – även en sen kväll när du önskar att du redan låg och sov är det obligatoriskt att ge tänderna sin dagliga dos fluor! Men vad vet du egentligen om grundämnet som spelar så stor roll för dina gaddar?

Det är vetenskapligt bevisat att fluor förebygger hål i tänderna hos barn och ungdomar. Det kan tandläkare på Södermalm skriva under på. Trots detta sprids åsikter i bloggar och chattforum på nätet där tandvårdsprodukter med fluor beskrivs som skadliga, med oro hos föräldrar som följd. Som Sveriges Radio rapporterar är tandläkarexpertisen enig i att dessa varningar är felaktiga och oron följaktligen obefogad. I det fall att många börjar välja bort fluor för sina barn är risken stor att tandhälsan hos befolkningen kraftigt försämras över de kommande åren, enligt professor emeritus Göran Koch.

Naturligtvis måste alla föräldrar själva känna efter vad som är rätt för just deras barn, men informationen från tandläkarprofessionen är tydlig. Fluor är en viktig komponent för god tandhälsa.

Fluor är det mest reaktiva grundämnet

Som grundämne betraktat är fluor ett icke-metalliskt grundämne och tillhör gruppen halogener. Det är det mest reaktiva av alla grundämnen och förekommer således inte fritt i naturen, utan är alltid kemiskt bundet. En spännande tvåatomig molekyl som snabbt bildar föreningar med de flesta andra grundämnen – till och med med ädelgaser, vilket inte hör till det vanliga i grundämnenas underbara värld!

Kanske har ryktena om fluorets negativa effekter sin bas i att fluor i många former faktiskt är mycket giftigt – fluorgas är ett frätande oxidationsmedel, och fluoridjoner är också giftiga. 5-10 gram natriumflorid kan till och med döda en människa! Men man ska komma ihåg att det inte alls är ovanligt att ämnen är skadliga i för höga doser (för mycket kaffe kan också vara akut farligt för hälsan, även om man sällan kommer upp i de mängderna under en dag på kontoret). Mängden fluor i tandkräm med god verkan på tänderna är så lite som 1450 ppm, det vill säga att om du lägger 10 gram tandkräm på tandborsten är 0,001 promille av den mängden fluor.

Så skyddar fluor dina tänder

Fluorets verkan på tänderna kommer från att det ökar pH-värdet i munhålan, vilket motverkar det syraangrepp som födointag – det vill säga ätande – innebär. Hur ofta borstar du tänderna efter maten? De flesta av oss borstar tänderna morgon och kväll, men skulle säkert kunna hinna med några extra drag med tandborsten efter lunch.

Värt att tänka på när du är ute efter snygga, friska vita tänder är att de tandkrämer som påstår sig bleka dina tänder innehåller mikropartiklar som polerar eller slipar bort de missfärgningar på tänderna som kan uppstå av exempelvis frekvent kaffedrickande. De kan absolut ge effekt, men innebär också att tänderna repas. Detta kan i värsta fall istället leda till permanenta beläggningar och karies. Allra bäst är att vända sig till en legitimerad tandläkare även för estetiska moment som tandblekning, så är du säker på att få en så skonsam behandling som möjligt.


Kemins betydelse för den medicinska forskningen

Kemi är ett forskningsämne som tillsammans med andra, som till exempel biologi och fysionomi, är väldigt viktigt för läkarvetenskapen. Många sjukdomar har en kemisk bakgrund. Det gäller särskilt vår mentala hälsa, men inte bara. Kemi är dessutom ett dubbelt så viktigt ämne eftersom kemiska preparat även kan påverka vår fysiska hälsa negativt. Det finns gott om ämnen som det funnits en bred användning av som visat sig vara direkt skadliga, ett exempel på det är bekämpningsmedlet DDT. Då måste man forska på dem för att förstå hur de påverkar kroppen. Även när det kommer till att upptäcka sjukdomar har kemin en viktig roll att spela. Ett exempel är om läkaren misstänker att någon har artros i sin höft, då kan en kemisk vätska pumpas in i den aktuella leden. Med hjälp av en MR-kamera kan man sedan se hur brosket där inne ser ut och hur mycket som har brutits ned.

Läkemedel och kemi

När det kommer till att ta fram nya läkemedel har kemisten en extremt viktig roll att spela. Det är han eller hon som är expert på hur olika ämnen fungerar och på att studera hur de agerar i kroppen. Kemister tar också fram de övriga beståndsdelar som ska finnas i en medicin, vätska eller piller. Detta för att det ska vara både lätt och ofarligt att inta hela medicinen.

En extremt viktig del av ett läkemedel är hur det interagerar med andra ämnen. En medicin kan vara ofarlig i sig, men kombinerad med en annan medicin bli direkt livsfarlig. Det här är en typisk sak som en kemist är bra på att studera. I många fall kan det också vara så att en medicin antingen tappar i effekt eller blir skadlig i kombination med andra ämnen som inte är läkemedel. Vanligt är att en medicin kan ha negativa interaktioner med chili, johannesört och grapefrukt. Den här typen av oavsiktliga effekter av ett läkemedel kostar samhället mångmiljardbelopp varje år och skapar stort onödigt mänskligt lidande. Så det är en väldigt viktig kemistuppgift att jobba för att minska detta!

Klinisk kemi – sjukhuskemister

De flesta större akademiska sjukhus har en egen forskningsavdelning där det finns flera kemister anställda och jobbar med att hitta nya sätt och bättre att bota sjukdomar på. Men även i andra delar av sjukvården finns det kemister. De jobbar ofta tillsammans med biokemiska analytiker med att utvärdera prover på blod och annan vävnad för att kunna lista ut vad en patient lider av.


Glukosamin och artros

Artros är en reumatisk sjukdom som förr eller senare drabbar omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning. Ungefär 2 av 3 som drabbas är kvinnor och risken för att få sjukdomen ökar med åldern, även om det förekommer att unga drabbas. Artros innebär stelhet och smärta i leder, vilket gör det svårare att röra på sig och vara fysiskt aktiv.

Det bästa man kan göra själv, för att lindra symtomen från artros, är att vara fysiskt aktiv. Alla typer av rörelser kan kännas svårare och göra ont, men det är trots det viktigt att röra på sig. Att sitta still gör bara problemen värre. Det är dock viktigt att komma ihåg att anpassa aktiviteten utifrån dina förutsättningar. En fysioterapeut kan hjälpa till att skapa ett träningsschema som gradvis ökar i intensitet i takt med att artrosbesvären lindras.

Många tycker att det känns tråkigt när rörelser och aktiviteter som tidigare kunde utföras enkelt, nu i stället blir en ansträngning som kräver koncentration och fokus. Därför är det viktigt att snabbt acceptera sin situation och göra det bästa av den.

Vad är ämnet glukosamin och hjälper det mot artros?

Fysiskt aktivitet är alltså den absolut viktigaste delen vid behandling av artros. Men det finns också medicin, mer specifikt glukosamin. Glukosamin finns på apotek och i hälsobutiker och kräver inget recept.

Forskning har visat att glukosamin i tablettform är likvärdigt, eller i bästa fall marginellt bättre, än placebo. Det finns människor som vittnat om att besvären som kommer med artros har blivit bättre genom intag av glukosamin och i de fallen rekommenderar man att fortsätta ta medicinen, eftersom det har relativt svaga biverkningar.

Glukosamin biverkningar

Trots att ingen tydliga bevis har tagits fram om huruvida glukosamin hjälper mot artros, så har den kemisk-tekniska produkten använts flitigt. Det innebär att biverkningar är väl dokumenterade.

Glukosamin kan bland annat leda till:

  • Trötthet
  • Huvudvärk
  • Gas- och magproblem
  • Utslag

Louis Pasteur

I ett tidigare inlägg i den här bloggen tog vi en titt på kemisten Marie Curie och i det här inlägget tänkte jag kika närmare på ännu ett av kemihistoriens stora namn: Louis Pasteur.

En medelmåttig student

Pasteur föddes 1822 i den lilla staden Dole i östra Frankrike. Som ung var han en medelmåttig student utan några uppenbara akademiska egenskaper. Hans största intressen var av allt att döma fiske och tecknande. Faktum är att hans första försök att komma in på den naturvetenskapliga vägen misslyckades. Han tog visserligen en examen i filosofi. Men när han första gången skulle examineras i matematik fick han inte godkänt. Det gick inte heller bra när han 1842 gjorde ett antagningsprov för den prestigefulla skolan École normale supérieure i Paris. Han lyckades visserligen få godkänt men han rankade så lågt att han bestämde sig för att göra ett nytt försök året därpå. Därefter måste någonting ha hänt. 1843 gjorde Pasteur provet än en gång och fick ett riktigt bnra resultat. Han började nu läsa vid École Normale Supérieure och fick efter avlagd examen 1845 jobb som professor i fysik vid Collège de Tournon.

Driver du eget företag i kemibranschen eller något annat? Alldeles oavsett vad du än driver för företag kan du dra nytta av tjänsterna som erbjuds av Qred. De erbjuder nämligen företagslån med riktigt bra villkor. De har aldrig några startavgifter eller dolda kostnader. Du slipper dessutom bindningstid. Bra är också att det är väldigt enkelt att ansöka. Du använder dig av BankID vid ansökningen och får tillbaka ett låneförslag inom en timme. Om du tycker om förslaget får du lånet utbetalat till företagskontot redan samma dag. Ansök på https://qred.com/se/ och lägg grunden till nästa verksamhetsutvecklande investering.

Många stora upptäckter

Pasteur skulle strax återvända till universitetet i Paris. Det var där han skulle inleda ett idogt arbete för att förbättra kvaliteten på forskningen som utfördes där. Han skärpte reglerna vid examinationer och höjde prestigen och tävlingsandan. Han tycks dock ha varit något av en bister och auktoritär man. Hans åtgärder ledde vid åtminstone två tillfällen till att hans studenter gick ut i öppen revolt mot hans regelförändringar.

Det var under sin karriär i Paris som Pasteur skulle göra sina största bidrag till vetenskapen. Bland hans stora upptäckter finns bland annat upptäckten att mikroorganismer orsakar jäsning. Han gav också stora bidrag till vetenskapen om vaccin, bland annat genom att utvecklade ett rabiesvaccin. Han lyckades också rädda den franska silkesmasksindustrin på egen hand när han upptäckte två sjukdomar som höll på att slå ut den industrinäringen i Frankrike.

Louis Pasteur dog 1885 och ligger begravd i en krypta under Pasteurinstitutet som han själv grundade. Pasteurinstitutet har fortsatt att skapa viktig forskning som bidragit till bekämpningen av olika sjukdomar.


Marie Skłodowska Curie

Marie Curie framhålls ofta som en unik forskarpersonlighet. Hon var onekligen en studiebegåvning och hennes arbete tillsammans med sin make Pierre Curie ledde vetenskaperna kemi och fysik framåt och belönades med Nobelpris.

Polen

Marie föddes som yngsta barnet till framstående lärarföräldrar 7 november 1867 i Warszawa. Hennes pappa var lärare i matematik och fysik och var dessutom rektor för två gymnasieskolor. Curies mamma var föreståndarinna för en av stadens högst ansedda flickskolor.

Eftersom båda hennes föräldrar, liksom större delen av hennes släkt, motsatte sig den ryska överhögheten i Polen och aktivt hade deltagit i uppror mot de ryska myndigheterna, fick familjen stora problem åren innan Maries födelse. Hennes far fick acceptera sämre anställningar med lägre betalt, och på hans skolor förbjöds laborativ utbildning. Detta ledde emellertid till att han kunde ta hem en hel del laboratorieutrustning som han lärde sina barn att använda.

Marie och hennes syster Bronisława var båda stora studiebegåvningar inom främst naturvetenskap, och båda belönades med guldmedalj från gymnasiet. Dessvärre, för framstående kvinnor med forskarambitioner, var både högre studier och arbete vid akademierna stängda för kvinnor i Polen vid den här tiden. Syskonen fick dessbättre hemundervisning av både sina föräldrar och deras kollegor och i Warszawa fanns vid den här tiden ett slags underjordiskt universitet som accepterade kvinnliga studenter. Vid detta så kallade “flygande universitet” studerade systrarna Skłodowska och båda blev senare även engagerade som lärare vid denna hemliga institution.

Paris

Båda systrarna ville studera vidare i Paris och de ingick därför en pakt med varandra. Pakten gick ut på att de skulle stötta varandra ekonomiskt att genomföra sina studier i den franska huvudstaden. Den äldre Bronisława åkte först och studerade till läkare. För att bistå Bronisława ekonomiskt började Marie arbeta som guvernant och privatlärare. Det var nog några lyckliga barn som fick en framtida dubbel Nobelpristagare som läxhjälp, här hittar du själv duktiga läxhjälpare, inom alla ämnen, inte bara kemi och fysik.

År 1891 kunde Bronisława erbjuda Marie att komma till Paris för att slutföra sina studier. Marie studerade fysik, matematik och kemi vid Sorbonne och erhöll examen i kemi och fysik. 1894 träffade hon Pierre Curie och de båda upptäckte sin gemensamma fascination för naturvetenskapen och började forska tillsammans. 1895 gifte de sig och deras arbete skiftade från kristallografi och magnetism till den nyupptäckta radioaktiviteten.

Marie och Pierre hade upptäckt att det måste finnas något ämne i mineralerna pechblände och torbernit som var mycket radioaktivare än uran. Efter flera års försök lyckades de frilägga de nya ämnena som fick namnen polonium och radium.

1903 tilldelades Pierre Curie och Henri Becquerel Nobelpriset i fysik för sina arbeten inom radioaktivitet. Efter protester av Pierre, eftersom det mesta av parets forskningsrön berodde på Maries arbete och teorier, lät Nobelstiftelsen generöst paret dela på Pierres halva av Nobelpriset. Föga förvånande åkte paret inte till prisceremonin i Stockholm.

1911 erhöll Marie Curie även Nobelpriset i kemi för sina upptäckter av polonium och radium. Hon är därmed den första kvinnan att vinna Nobelpris, och dessutom den enda person som har vunnit Nobelpriset i två olika vetenskapliga discipliner. Curie blev även den första kvinnliga professorn vid Sorbonne.


Kemi

I dagens samhälle är det många som är intresserade av klimatfrågor och att försöka förbättra sin konsumtion av varor som påverkar klimatet negativt. De som är insatta inom kemins värld vet ju att allting är kemi. Exempelvis material som används i vardagen så som plast, stål, järn, keramik, trä och så vidare, har sitt ursprung från den kemiska världen. Dessa ämnen kan ju även behandlas med olika ämnen som blivit tillverkade på kemisk väg för att skapa brandskydd, längre hållbarhet eller för att billigt material skall hålla längre.

Naturvårdsverket skriver man om hur flamskyddsmedel är mycket svåra för naturen att bryta ned men att man inte vet exakt hur giftigt det är för människan och hur lätt det kan samlas i levande varelser. Dock vet man att alla flamskyddsmedel är fettlösliga och svåra att bryta ner, vilket gör att de lättare stannar kvar i naturen och i levande varelser. Man vet även att flamskyddsmedel kan vara hormonstörande för levande organismer. Det känns ju inte så himla bra att använda detta, eller hur? Särskilt inte när det kan finnas i alla olika typer av produkter så som textilier, elprodukter, isoleringsmaterial och skyddskläder för att bara nämna några produkter.

I tidningen Byggindustrin skrivs det om en studie från Sverige som visat att cirka 70-80% av en byggnads klimatpåverkan går att härleda till enbart själva byggprocessen. Därmed slås det fast att både materialval och själva byggskedet är viktigare än vad man trott för byggnaders klimatpåverkan under dess hela livscykel.

På olika varuhus, som exempelvis byggmax kan man som lekeman få hjälp med hur man ska tänka kring klimatpåverkan till det projekt man håller på med. Oavsett om det är ett mindre projekt eller ett större projekt som kanske innebär ett husbygge eller liknande så finns det hjälp att få. Genom att fråga personalen som arbetar på diverse byggvaruhus så kan man få den hjälp man behöver. Passa på att faktiskt ställa frågor om de olika produkternas klimatpåverkan och om de kanske har några tips på andra klimatvänligare material till ditt projekt.

I Dagens Industri går det att läsa om hur byggsektorn anser att det bör ställas högre krav på beställarna, alltså de som vill att hus ska byggas. Detta i syfte att minska klimatpåverkan och därmed säkerställa att det rätta och det mest säkra materialet används när det exempelvis byggs nya lägenheter. Det är en bra sak för oss alla, vi vill ju inte leva bland material som kan påverka oss negativt. Eftersom allting är uppbyggt av kemi så påverkas vi ju av de material vi har omkring oss. Därför är det viktigt både för den egna hälsan och för klimatet vilka produkter man väljer när man drar igång ett nytt projekt.


Arbeten inom kemi

För den som är intresserad av kemi finns många yrken att välja mellan, alltifrån att stå på ett laboratorium och forska fram nya läkemedel till att arbeta med miljöfrågor inom modebranschen eller bygga framtidens städer. Här kommer några exempel på yrken inom kemiområdet och utbildningar som kan leda till dessa.

Organisk kemist

Ett av de mest klassiska kemiyrkerna är som organisk kemist. Det är den typiska kemisten i labrock som står och bubblar färgglada och rykande saker i glasutrustningar som man kan se avbildad i film och på TV ibland. Faktiskt är det verkliga yrket ganska likt detta. En specialist inom organisk kemi kan arbeta på ett läkemedelsföretag för att forska fram ett sätt att få fram ett speciellt ämne som man tror är verksamt mot en viss sjukdom. För att kunna tillverka ämnet på ett säkert sätt behövs en s.k. syntesväg, ett slags recept, för att tillverka ämnet så att det blir så rent som möjligt med så stort utbyte som möjligt av det man vill ha. Organisk kemi kan man läsa om man väljer att bli t.ex. kemist eller civilingenjör i kemiteknik. Själva ämnet är ganska klurigt, men med läxhjälp och motivation från en äldre student eller kanske någon som redan arbetar inom yrket kan man lära sig att rita upp reaktioner och molekyler och laborera fram dem.

Processingenjör

Vill man tillverka läkemedel, färg, livsmedel eller kanske hygienprodukter i större skala kan man arbeta som processingenjör. Då ansvarar man för att processerna fungerar som de ska, löser problem som uppstår, köper in ny utrustning, effektiviserar och provar in nya produkter i fabrikerna. Man kan också arbeta på ett avloppsreningsverk för att hjälpa till med framtidens vattenrening. Lämplig utbildningsbakgrund för att bli processingenjör är t.ex. högskoleingenjör eller civilingenjör i kemiteknik.

Miljöjobb inom kemi

Miljöbranschen är på frammarsch i Sverige och stora delar av världen. Här finns många arbeten för någon som studerat kemi. Man kan arbeta på ett företag och ansvara för kemikaliefrågor, t.ex. se till att det finns en förteckning av alla kemikalier, att företaget väljer så miljövänliga kemikalier som möjligt samt att kemikalierna tas omhand på rätt sätt.

Annat man kan arbeta med är vattenfrågor, t.ex. att se till att halter av kemikalier i våra vattendrag hålls under gränser som fiskar och andra vattenlevande djur och växter klarar av. Ska något nytt byggas kan man behöva göra en miljökonsekvensbeskrivning av vad som händer i miljön och även här är halter och utsläpp av olika ämnen extremt viktiga.

Forskning kring nya bränsleceller och batterier till elbilar är också sådant en kemiutbildad person kan arbeta med, liksom framtagande av återvinningsbara och/eller mer miljövänliga material inom en stor variation av branschen.

För att arbeta inom miljö kan man läsa kemi, kemiteknik, ekotoxikologi men även någo av de många miljöutbildningar som finns på högskolor och universitet.

Den som läst kemi har framtiden för sig!


Fossila bränslen ibland oss

I marken, luften och i haven finns det många olika ämnen, både grundämnen som magnesium eller mer komplexa, sammansatta molekyler som vatten eller metan. Ett annat ämne som finns är ju förstås också priorin som är ett ämne med intressanta egenskaper. Men ämnet för dagen, eller ämnena rättare sagt, är varken vatten, magnesium eller priorin. Däremot blir det kanske så att metan får anses räknas in bland de ämnen som ingår i ämnet för dagens lektion och artikel. Det handlar om fossila bränslen, och metan är ett exempel på ett fossilt bränsle.

Vad är egentligen ett fossilt bränsle? Jo, fossila bränslen är den typ av ämnen som ofta finns lagrade långt under jorden i form av kol, olja eller gaser. Det finns olika sorter, som till exempel stenkol och brunkol. Låt oss dock vara tydliga med att grundämnet kol som har plats nummer sex i det periodiska systemet INTE är samma sak som stenkol eller brunkol, för grundämnet kol är ju en atom som finns i bland annat metan. Metan är en molekyl som innehåller en kolatom och fyra väteatomer och skrivs därför CH4. En kolmolekyl kan alltså binda till sig hela fyra andra ämnen vilket är mycket jämfört med många andra ämnen. Metan är det första av de så kallade kolvätena och det finns många andra olika sorter som innehåller både flera kolatomer och flera väteatomer. De olika kolvätena som finns har hamnat i turordning med deras kemiska formel efter.

Metan CH4

Etan C2H6

Propan C3H8

Butan C4H10

Pentan C5H12

Hexan C6H14

Heptan C7H16

Kanske anas ett visst mönster och det stämmer att ett sådant finns. De olika kolvätena är nämligen så pass finurliga att de följer ett mönster. Kolet binder till två andra kolatomer i en kedja av kolatomer och två väteatomer på “utsidan”, vilket gör att kolkedjan kan likna en söt liten tusenfoting om man tittar på den och beundrar dess form. Men de yttersta kolatomerna har ju inte en kolatom på utsidan eftersom de sitter i ändarna. Så de binder endast till en kolatom på insidan av sig själva, och binder därför alltså till tre väteatomer. Därför blir det två “extra” väteatomer utöver att det går två väteatomer på varje kolatom. Det hela kan skrivas med en slags formel där antalet väteatomer är lika med antalet kolatomer gånger två, plus två.

Det finns även andra mer avancerade slags kolväten som bildar fossila bränslen som man kan pumpa upp eller utvinna ur marken. Ibland kan det till exempel finnas en så kallad hydroxidgrupp på en av kolatomerna, som i metanol eller etanol, vilket i så fall blir en form av alkohol. Det vi med vardagligt snick-snack kallar för alkohol är den specifika alkoholen etanol, som skrivs C2H5OH. I alkoholer binder en av kolatomerna till en OH-grupp eller hydroxidgrupp som de kallas. Men det finns förutom just etanol även andra alkoholer, som exempelvis butanol, C4H9OH.

Fossila bränslen används till många saker, bland annat givetvis som bränsle till snabba bilar från Subaru eller andra bilföretag.


Kemisk jämvikt

Equilibrium, kemisk jämnvikt är en kemisk benämning till när en kemisk reaktion uppnår ett tillstånd där två motstående reaktioner sker med samma

Olika kemiska material

reaktionshastighet. När de två motstående reaktioner sker lika snabbt ger det en illusion om att det inget sker någonting alls. Detta beror på att den framåtskridande och den bakåtskridande reaktionen är lika vilket resulterar med att koncentrationerna av reaktanterna och produkterna är konstanta. När den kemiska jämvikten är uppnåd sker inga förändringar i proportionen, dock ska det inte misstolkas som att det inte sker någon reaktion alls efter att jämvikt uppnåtts.

Det sker hela tiden massa reaktioner åt olika håll med samma reaktionshastighet. För att mäta en sådan reaktion behövs olika utrustningar som bland annat bägare och pH-mättare för att ta sig vidare i uträkningen. En viktig faktor som man också måste ta hänsyn till är temperatur efter jämviktskontanten varierar beroende på vad temperaturen är. Olika utrustningar och böcker för att lära sig mer om kemins värd finns att köpa vid internet och med www.kampanjjakt.se kan du köpa det du behöver med utmärkta rabatter. Det finns även andra bra rabatter för olika klädersiter och sko butiker online.

jämviktskonstanten är en specifik konstant för varje enskild reaktion vid en specifik temperatur, om energi tillförs i form av värm kommer jämviktskonstanten att ändra på sig. Vikten av denna kunskap är mycket viktig och användnings områdena är många, främst inom industrin. Ett exempel på var kunskaper om kemins jämvikt varit ledande är Haver-Bosch-metoden. Metoden går ut på att framställa den störas mängden ammoniak genom att låta vätgas och kvävgas.

Kemi i skolan

Redan tidigt i lågstadiet får barn lära sig om naturvetenskap som inkluderar kemi, biologi och fysik. Senare i högstadiet delas ämnena upp till var sin beståndsdel för att kunna gå allt djupare in i ämnet. I kemi lektionerna får man till en början lära sig om den periodiska systemet, grundämnenas egenskaper och användningsområden. Inte förrän man går i tvåan i gymnasiet, eventuellt trean, börjar man lära sig om kemisk jämvikter i skolan. Det är en kurs som många tycker är interessant.

Kemi i skolan

Kursen Kemi 2 innehåller inte bara kemins jämvikt utan mycket annat också. Den innehåller fakta om syror och baser, biomolekyler, biokemi, organiska molekylers struktur och funktion samt mer och djupare kunskaper om organiska reaktioner. För alla högstadie elever som är nyfikna och vill första kemins vetenskap rekommenderar jag att ni väljer naturkunskaplinjen.

Sammanfattningsvis är det lämpligt att återigen upplysa om att kemins jämvikt innebär och det sker lika många motstående reaktioner åt gången vilket gör så att det ser ut som att det inte sker någonting alls. Reaktionshastigheten är konstant och med hjälp av temperaturen är det möjligt att räkna ut jämviktskonstanten. Denna kunskap är inte svår att besitta, kemisk jämvikt är en del av kemin på gymnasienivå, man kan därför förstå att det inte är allt för svårt. Kunskapen kring denna ämne är mycket viktiga och är centrala för många industriella områden.